Underbart!
Spenderat senaste veckan på Malingsbo, så himla underbart att vara tillbaka där igen. Så jävla tråkigt att åka hem efter bara en vecka, men det blir lätt att man väljer det när man sitter där på våren med sommarplaneringen. Det är tyvärr lätt hänt att man glömmer bort den otroliga Malingsboatmosfären. Alla konfirmander var så sjukt sköna, önskar jag kunnat stanna längre än vad jag gjorde, men men..
Modeuttrycket nr 1 nuförtiden är ju "att komma bort från allting", men det är verkligen vad man gör när man åker till Malingsbo. Man åker ifrån tråkiga Sthlm där alltför få kompisar är hemma och lämnar datorn, teven och allt det där bakom sig, och kommer istället till en idyll där man ständigt är omgiven av en massa kärleksfulla människor. Det är nog svårt att förstå dealen med det här om man inte själv upplevt det.
Och för att förklara lite för er som inte vet, så är det stället jag konfirmerade mig på för 2 år sedan. Man kan sedan åka tillbaka 4 somrar efter sin konfirmation och vara en typ av fadder för det årets konfirmander. Jag har haft en otrolig tur som fick den här chansen.
------------------------------------------------
Fortfarande jävligt segt med mobilen.. för polisen ligger väl mobilstölder på ungefär samma prionivå som bortsprungna kor ute på vischan, så jag sätter VÄLDIGT litet hopp till att det ska hända nåt från den fronten. Får hoppas att den människa som kanske kan fixa det gör det..
Så jävla irriterande, om jag nu inte får tillbaka mobilen (vilket antagligen blir fallet), ska jag då fortsätta betala av den och samtidigt köpa en ny? Det blir ju bara en maaassa fiffel..
------------------------------------------------
Nu blir det segla några dagar, sedan hoppa av på Dalarö hos Christelle och chilla där några dagar för att sen ta sig upp til hjonmiddagen på M-bo. Sen får vi inte glömma sommarens sista anhalt, reggaefestivalen 9-11 augusti. Sjukt kul, men jag får fan ta och lyssna in mig på lite reggae tills dess ; )
Ciao!
/Kappe - hamnen för din eka
Modeuttrycket nr 1 nuförtiden är ju "att komma bort från allting", men det är verkligen vad man gör när man åker till Malingsbo. Man åker ifrån tråkiga Sthlm där alltför få kompisar är hemma och lämnar datorn, teven och allt det där bakom sig, och kommer istället till en idyll där man ständigt är omgiven av en massa kärleksfulla människor. Det är nog svårt att förstå dealen med det här om man inte själv upplevt det.
Och för att förklara lite för er som inte vet, så är det stället jag konfirmerade mig på för 2 år sedan. Man kan sedan åka tillbaka 4 somrar efter sin konfirmation och vara en typ av fadder för det årets konfirmander. Jag har haft en otrolig tur som fick den här chansen.
------------------------------------------------
Fortfarande jävligt segt med mobilen.. för polisen ligger väl mobilstölder på ungefär samma prionivå som bortsprungna kor ute på vischan, så jag sätter VÄLDIGT litet hopp till att det ska hända nåt från den fronten. Får hoppas att den människa som kanske kan fixa det gör det..
Så jävla irriterande, om jag nu inte får tillbaka mobilen (vilket antagligen blir fallet), ska jag då fortsätta betala av den och samtidigt köpa en ny? Det blir ju bara en maaassa fiffel..
------------------------------------------------
Nu blir det segla några dagar, sedan hoppa av på Dalarö hos Christelle och chilla där några dagar för att sen ta sig upp til hjonmiddagen på M-bo. Sen får vi inte glömma sommarens sista anhalt, reggaefestivalen 9-11 augusti. Sjukt kul, men jag får fan ta och lyssna in mig på lite reggae tills dess ; )
Ciao!
/Kappe - hamnen för din eka
DET GÅR BRA NU, KOMPIS DET GÅR BRA NU
Jag måste vara den mest godtrogna, blåögda människan som finns. Nu har jag förstått att jag inte ska lita på okända människor, trots att folk jag känner sagt att det är schysst folk. Det här är priset man betalar när man litar på människor antar jag.
Och visst, när jag satt där i regnet vid Hornstull och väntade på killen som aldrig kom tillbaka, så kände jag mig som världens största idiot.. men you know what? Varför ska jag låta såna här små töntar sänka mig? Det här är bara ännu ett hinder på vägen, ännu några idioter jag har träffat och ännu ett misstag som jag lär mig någonting av. Jag kommer möta många idioter under hela mitt liv och det gäller bara att gallra bort de man verkligen kan lita på från skaran med idioter.
Och om du inte fattar vad jag pratar om så är det fullt förståeligt, men fråga om det så kan jag berätta hela storyn (om än lite kortfattad då jag är måttligt trött på den efter att ha berättat den artontusen gånger).
Och för guds skull, om du träffar mig, kom inte med kommentaren: "ÄR DU DUM I HUVET ELLER?" för det har jag redan fått höra tillräckligt många gånger. Det är liksom inte riktigt det jag behöver höra just nu.
Bajenmatch ikväll iallafall, så ska nog ta och sjappa nu..
Bara att fråga om det är något, peace out!
Och visst, när jag satt där i regnet vid Hornstull och väntade på killen som aldrig kom tillbaka, så kände jag mig som världens största idiot.. men you know what? Varför ska jag låta såna här små töntar sänka mig? Det här är bara ännu ett hinder på vägen, ännu några idioter jag har träffat och ännu ett misstag som jag lär mig någonting av. Jag kommer möta många idioter under hela mitt liv och det gäller bara att gallra bort de man verkligen kan lita på från skaran med idioter.
Och om du inte fattar vad jag pratar om så är det fullt förståeligt, men fråga om det så kan jag berätta hela storyn (om än lite kortfattad då jag är måttligt trött på den efter att ha berättat den artontusen gånger).
Och för guds skull, om du träffar mig, kom inte med kommentaren: "ÄR DU DUM I HUVET ELLER?" för det har jag redan fått höra tillräckligt många gånger. Det är liksom inte riktigt det jag behöver höra just nu.
Bajenmatch ikväll iallafall, så ska nog ta och sjappa nu..
Bara att fråga om det är något, peace out!
Redaktionen ber tusen gånger om ursäkt
Usch vad pinsamt det här är, nästan så att jag vill hålla det inne istället bara för att slippa era dömande blickar som granskar mig från topp till tå, samtidigt som ni ställer er själva frågan: "Vad är det där för en jävla människa egentligen?"
Jag som tyckte att jag hade fått ett så bra flyt just nu, allt kändes verkligen bra. Ända tills det här hände.
Vad det är? Nej, det vill jag verkligen inte berätta..
... fast har man sagt A får man väl säga B, that's how it goes I guess. Men lova att du blundar? Fast då ser du ju inte vad jag skriver å andra sidan, så det kan bli lite svårt. Men håll andan då åtminstone, och LOVA att du inte blir arg på mig för det var verkligen inte med flit...
... mina två senaste avslutningsfraser har avslutats med "...i öknen".
Jag vet!
Det är ju så sjukt pinsamt, jag ser nu hur du förgäves försöker hålla masken för att du inte vill visa någonting av all den ilska och den besvikelsen som bubblar i dig efter det svek jag stått för mot dig, kära blogläsare. Det är ju min grej, min gimmick att avsluta varje inlägg med något lite fyndigt, och så sabbar jag allt genom en sån här liten skitsak!
Men även om du bara vill hata mig just nu, snälla försök att ha i åtanke att det är mänskligt att fela, vi gör alla misstag och hur jobbigt det än kan vara så lär vi oss av dem, både om oss själva och om andra.
Så förlåt mig people, jag lovar att jag ska bättra mig framöver!
Phew! Skönt att få den här skiten off my chest...
/Kappe - din salsadansande orangutang bland sengångarna (yes, där satt den.. back on track!)
(satan, klockan är ju tamefan halv fem?! det är väl såhär det blir när inte päronen finns hemma och begränsar en, men hur fan kommer det då bli när man flyttar hemifrån? I know the answer already, it's called ungkarlsliv.
Jag som tyckte att jag hade fått ett så bra flyt just nu, allt kändes verkligen bra. Ända tills det här hände.
Vad det är? Nej, det vill jag verkligen inte berätta..
... fast har man sagt A får man väl säga B, that's how it goes I guess. Men lova att du blundar? Fast då ser du ju inte vad jag skriver å andra sidan, så det kan bli lite svårt. Men håll andan då åtminstone, och LOVA att du inte blir arg på mig för det var verkligen inte med flit...
... mina två senaste avslutningsfraser har avslutats med "...i öknen".
Jag vet!
Det är ju så sjukt pinsamt, jag ser nu hur du förgäves försöker hålla masken för att du inte vill visa någonting av all den ilska och den besvikelsen som bubblar i dig efter det svek jag stått för mot dig, kära blogläsare. Det är ju min grej, min gimmick att avsluta varje inlägg med något lite fyndigt, och så sabbar jag allt genom en sån här liten skitsak!
Men även om du bara vill hata mig just nu, snälla försök att ha i åtanke att det är mänskligt att fela, vi gör alla misstag och hur jobbigt det än kan vara så lär vi oss av dem, både om oss själva och om andra.
Så förlåt mig people, jag lovar att jag ska bättra mig framöver!
Phew! Skönt att få den här skiten off my chest...
/Kappe - din salsadansande orangutang bland sengångarna (yes, där satt den.. back on track!)
(satan, klockan är ju tamefan halv fem?! det är väl såhär det blir när inte päronen finns hemma och begränsar en, men hur fan kommer det då bli när man flyttar hemifrån? I know the answer already, it's called ungkarlsliv.
Tjikkitikaowow!
"Vilken är den bästa middag du ätit?
? Varje gång jag käkar tacos, och inte gjort det på ett bra tag, så är det så fantastiskt gott alltså! När jag får lägga upp allt med de grejer jag vill ha. Det var det första jag käkade när jag kom hem från vm. Jag bara njöt."
Saxat ur en intervju i café, Taaako-Anders gör skäl för sitt namn
------------------------------------------------
Glömde nämna det igår, men jag klantade till det rejält borta i Frankrike. Hade min sunkiga Nokiamobil i fickan till badshortsen, och utan att riktigt tänka sprang jag rätt ner i vattnet direkt när vi kommit fram till stranden den andra dagen.
Hmm, vänta nu.. något är FEL.
Några sekunder senare insåg jag vad som just hade skett och sprang därefter upp som en muslim med galna kosjukan till våra handdukar för att ta ut simkortet. Nu har jag tjackat en ny mobil hursomhelst, en svart Samsung för er som väntade med spänning på att få veta vilken det var, men tyvärr så försvann alla nya nummer som jag sparat på telefonen det senaste året. Så nu har jag i princip kvar nummer från en här och där ifrån mellanstadiet, KUL!
Eller inte riktigt då, men det var en jävla massa nummer som försvann.. så om ni läser detta, vilket ni antagligen gör i och med att ni läser detta (huh?), så ge mig era nummer. Om du, ja just du, är lite osäker på om du är tillräckligt close för att lämna mig ditt nummer, så gör det ändå. Skadar ju inte med lite fler nr i telefonboken så man ser lite viktig ut, right? ; )
Apropå mobilen, har hittat ett nytt oslagbart tidsfördriv i att sitta och pilla med den där luckan. Det är ingen såndär uppfällbar lucka, utan en sån som döljer knappsatsen som man liksom flippar fram. Sjukt bra, känner på mig att jag kommer irritera åtskilliga personer med det i framtiden, moahahahaha :D
Inte så mycket mer jag hade på hjärtat.. just nu väntar jag på några människor som jag ska hjälpa mig med matlagningen och hålla mig lite sällskap, nu när syrran jobbar till 22 så orkar man inte kirra käket själv..
Peace out!
/Kappe - din maskros i öknen
? Varje gång jag käkar tacos, och inte gjort det på ett bra tag, så är det så fantastiskt gott alltså! När jag får lägga upp allt med de grejer jag vill ha. Det var det första jag käkade när jag kom hem från vm. Jag bara njöt."
Saxat ur en intervju i café, Taaako-Anders gör skäl för sitt namn
------------------------------------------------
Glömde nämna det igår, men jag klantade till det rejält borta i Frankrike. Hade min sunkiga Nokiamobil i fickan till badshortsen, och utan att riktigt tänka sprang jag rätt ner i vattnet direkt när vi kommit fram till stranden den andra dagen.
Hmm, vänta nu.. något är FEL.
Några sekunder senare insåg jag vad som just hade skett och sprang därefter upp som en muslim med galna kosjukan till våra handdukar för att ta ut simkortet. Nu har jag tjackat en ny mobil hursomhelst, en svart Samsung för er som väntade med spänning på att få veta vilken det var, men tyvärr så försvann alla nya nummer som jag sparat på telefonen det senaste året. Så nu har jag i princip kvar nummer från en här och där ifrån mellanstadiet, KUL!
Eller inte riktigt då, men det var en jävla massa nummer som försvann.. så om ni läser detta, vilket ni antagligen gör i och med att ni läser detta (huh?), så ge mig era nummer. Om du, ja just du, är lite osäker på om du är tillräckligt close för att lämna mig ditt nummer, så gör det ändå. Skadar ju inte med lite fler nr i telefonboken så man ser lite viktig ut, right? ; )
Apropå mobilen, har hittat ett nytt oslagbart tidsfördriv i att sitta och pilla med den där luckan. Det är ingen såndär uppfällbar lucka, utan en sån som döljer knappsatsen som man liksom flippar fram. Sjukt bra, känner på mig att jag kommer irritera åtskilliga personer med det i framtiden, moahahahaha :D
Inte så mycket mer jag hade på hjärtat.. just nu väntar jag på några människor som jag ska hjälpa mig med matlagningen och hålla mig lite sällskap, nu när syrran jobbar till 22 så orkar man inte kirra käket själv..
Peace out!
/Kappe - din maskros i öknen
"du har inte längre någon innebörd, din undulat har dött"
Jahapp, hemma igen efter en vecka av badande, stekande och softande i Frankrike med familjen. Kan väl inte säga att jag är superbrun direkt, men antagligen brunare än er suckers som spenderat samma tid här hemma i Sverige iallafall ; )
------------------------------------------------
När människor inte får ut det dom verkligen vill med sina liv, då börjar de lägga fokus på saker som egentligen är helt oviktiga. Varje gång man flyger så är det alltid samma scenario som utspelar sig, och det är alltid lika kul att se. Så fort gaten öppnas så tränger och bufflar sig människor fram, som om de vore fattiga u-landsbarn som jagade sista brödtransporten. Inga medel skyls, armbågarna flyger och blodet flödar medan panikslagna flygvärdinnor förgäves försöker hålla koll på vilka de har kollat av biljetterna på (okej inte riktigt då, men det är inte långt ifrån).
Det var bara jag och en rastafarisnubbe med dreads och bob marley-tröja som satt och chillade, och ni anar inte vilken skön känsla det var att bara sitta där och se på hur svettiga svenssons med tunga väskor i händerna förgäves försökte tränga sig förbi alla på ett sätt som inte strider mot den svenska jantelagen. När lugnet efter stormen uppenbarade sig så utbytte jag och bob marley ett snabbt leende innan vi släntrade igenom biljettkontrollen.
Samma sak när man ska landa. Redan precis när hjulen vidrört marken hör jag hur flera börjar fiffla med säkerhetsbältena, trots flygvärdinnornas eviga tjat om att "man ska vänta tills skylten släckts". Innan planet stannat är flera rastlösa själar redan uppe i gången i färd att plocka ut sina väskor, och när dörrarna till utgången öppnas är det verkligen djungelns lag som gäller, tvekar du det minsta så går någon före.
Hajjar verkligen inte, vad är det för fel på folk ibland?
Det finns stunder då jag verkligen undrar och blir seriöst nyfiken på hur folk tänker, och det här är en av dom. Det är som att dom tror att en dalakulla ska komma fram och hänga en krans runt deras hals och en reporter ska sticka upp en mikrofon i fejan på dom och säga: "Grattis! Du hann först ut ur flygplanet, hur känns det? Hur har du tränat för det här? Vad har du att säga om slutspurten? Vad var det som gjorde att just DU vann, hade du något särskilt knep? Vad siktar du på efter det här?"
Jeeesus folk, livet är ingen tävling, chilla lite. Alla kommer ut.
------------------------------------------------
Är helt kär i Brother Alis senaste skiva, The Undisputed Truth. Han täcker på något sätt hela registret med den; lugnt, tempo, attityd, avslappnat, jordnära, kaxigt, genomtänkta texter och "off the top"-texter, och lyckas samtidigt förmedla det så man känner att det är precis som han säger: "our songs are supposed to be the voice of our soul". Det är inte många som klarar det.
------------------------------------------------
Näe, nu måste jag fan ta och knoppa. Skönt att slippa föräldrarna här hemma fram tills lördag/söndag, men känner inget jättesug efter att ha nån ferre här direkt. En granne fick en fest trashad (eller trashad och trashad, men sabbad åtminstone) för bara någon vecka sen och det har hänt förut. Det är ett jävla helvete att Kärrtorp ska ligga bredvid Bagis och Skarpnäck, för det är alltid därifrån det kommer drivandes klungor med folk utan både liv och vett i skallen.
Sova var det ja.
Gonarre gott folk!
Kappe - din vattenpickadoll i öknen
(och nej, rubriken har ingenting med något av det här att göra.. vill bara proppsa Organism 12:s punchline lite och se om ni fattar den)
------------------------------------------------
När människor inte får ut det dom verkligen vill med sina liv, då börjar de lägga fokus på saker som egentligen är helt oviktiga. Varje gång man flyger så är det alltid samma scenario som utspelar sig, och det är alltid lika kul att se. Så fort gaten öppnas så tränger och bufflar sig människor fram, som om de vore fattiga u-landsbarn som jagade sista brödtransporten. Inga medel skyls, armbågarna flyger och blodet flödar medan panikslagna flygvärdinnor förgäves försöker hålla koll på vilka de har kollat av biljetterna på (okej inte riktigt då, men det är inte långt ifrån).
Det var bara jag och en rastafarisnubbe med dreads och bob marley-tröja som satt och chillade, och ni anar inte vilken skön känsla det var att bara sitta där och se på hur svettiga svenssons med tunga väskor i händerna förgäves försökte tränga sig förbi alla på ett sätt som inte strider mot den svenska jantelagen. När lugnet efter stormen uppenbarade sig så utbytte jag och bob marley ett snabbt leende innan vi släntrade igenom biljettkontrollen.
Samma sak när man ska landa. Redan precis när hjulen vidrört marken hör jag hur flera börjar fiffla med säkerhetsbältena, trots flygvärdinnornas eviga tjat om att "man ska vänta tills skylten släckts". Innan planet stannat är flera rastlösa själar redan uppe i gången i färd att plocka ut sina väskor, och när dörrarna till utgången öppnas är det verkligen djungelns lag som gäller, tvekar du det minsta så går någon före.
Hajjar verkligen inte, vad är det för fel på folk ibland?
Det finns stunder då jag verkligen undrar och blir seriöst nyfiken på hur folk tänker, och det här är en av dom. Det är som att dom tror att en dalakulla ska komma fram och hänga en krans runt deras hals och en reporter ska sticka upp en mikrofon i fejan på dom och säga: "Grattis! Du hann först ut ur flygplanet, hur känns det? Hur har du tränat för det här? Vad har du att säga om slutspurten? Vad var det som gjorde att just DU vann, hade du något särskilt knep? Vad siktar du på efter det här?"
Jeeesus folk, livet är ingen tävling, chilla lite. Alla kommer ut.
------------------------------------------------
Är helt kär i Brother Alis senaste skiva, The Undisputed Truth. Han täcker på något sätt hela registret med den; lugnt, tempo, attityd, avslappnat, jordnära, kaxigt, genomtänkta texter och "off the top"-texter, och lyckas samtidigt förmedla det så man känner att det är precis som han säger: "our songs are supposed to be the voice of our soul". Det är inte många som klarar det.
------------------------------------------------
Näe, nu måste jag fan ta och knoppa. Skönt att slippa föräldrarna här hemma fram tills lördag/söndag, men känner inget jättesug efter att ha nån ferre här direkt. En granne fick en fest trashad (eller trashad och trashad, men sabbad åtminstone) för bara någon vecka sen och det har hänt förut. Det är ett jävla helvete att Kärrtorp ska ligga bredvid Bagis och Skarpnäck, för det är alltid därifrån det kommer drivandes klungor med folk utan både liv och vett i skallen.
Sova var det ja.
Gonarre gott folk!
Kappe - din vattenpickadoll i öknen
(och nej, rubriken har ingenting med något av det här att göra.. vill bara proppsa Organism 12:s punchline lite och se om ni fattar den)
