Jag vet inte, jag är ingen rubrik-kille direkt..

Soft helg!
I fredags var det krök på Långholmen och i lördags var det Bajenmatch och senare också, hör och häpna, fest hos mig! Oj, plötsligt var alla ens polare liksom ; )  Nämen det var jävligt kul, även om det blev MYCKET folk!

"Kan inte en kompis få komma? Asså han är asschysst jag lovar och han tar med sig två tjejpolare som är skitsöta, om det är något problem så vet du att jag kan hjälpa till och kasta ut folk, är det lugnt eller?"

Och lite för snäll (läs toffel) som man är så blev det tillslut väldigt mycket folk.

Inget gick sönder och det är jag glad för, däremot var det några saker som försvann. Felixs iPod, som spelades flitigt under kvällen, försvann. Fabbes vita skor försvann vilket gjorde att han fick gå hem i farsans 7 nummer för små tofflor, och sen var det nån tattare som snodde min parfym (vem fan snor en parfym?!).
Så om det är någon som vet med sig att han/hon eller någon polare har gjort det här, ring 0707560892 så löser vi det. Jag vet, väldigt naivt att tro att nån kommer erkänna, men jag känner något slags ansvar att hjälpa till i den mån jag kan. Lika bra att försöka iallafall.

Huset var helt när vi imorse vaknade framför Me, Myself & Irene som vi somnat framför framåt halv fem-rycket. Sova i fåtöljer är fan ingen höjdare, i tell ya. Med viss hjälp från polarna och en syrra i hög form för mammarollen så gick uppröjningen bra. Min version till morsan blev att vi var ungefär 30 pers som hade fest, och att jag kände alla, så hon är väl lite småsur men inget allvarligt iallafall.
Fett slitet att kröka två helgkvällar i rad, inget jag brukar syssla med direkt.. får väl erkänna att det var najs, även om jag knappast lär köra på det så mycket i framtiden.

------------------------------------------------

Fan, det behövs verkligen pengar nu. Säger som Organismen, "nu har det nått en punkt där luddet i min ficka fått ludd i sin ficka".

Nä, nu ska jag gå och deppa inför plugget imorgon, hejpåre!

/Kappe - dina cigarettfimpar på gräsmattan

Det här kommer bli ett lååååångt skolår...

Det är känslan jag fått av de inledande två dagarna.. ojojoj, i ren desperation räknade jag ut (nördigt? kanske lite) att det på en höft är sisådär 7000 timmar kvar till nästa sommarlov. Det låter iallafall mindre än 300 dagar.

Inte nog med att man själv vet om det. ALLA maler, trycker, pressar ner samma budskap i skallen på en.
"Tvåan är helt klart det jobbigaste året.. det kommer bli TUFFT"  med lite extra betoning på tufft så att man verkligen ska förstå det blodiga dödsallvaret i det hela.
Usch.

Men det var ju kul att träffa alla igen. (man är väl tvungen att lägga till det så ingen bitter jävel kommer och klagar sen)

------------------------------------------------

Två saker tynger mig något oändligt just nu. Eller okej, det är jobbigt iallafall.

Jag har spelat fotboll sen jag var bara några år gammal, och piano sen jag var ungefär 10. Båda sakerna har varit en ganska stor del av mitt liv, framförallt fotbollen, men nu känner jag hur glöden börjar slockna. Efter att ha varit ifrån de båda under större delen av sommaren så kan jag bara döma av det faktum att jag inte saknat det på det sättet jag gjort tidigare.

Det blir bara inte så att jag helt spontant går ut och kickar längre.
Det blir heller inte bara så att jag helt spontant sätter mig vid pianot bara för att spela på kul längre.

Men visst, jag spelar fortfarande fotboll med kompisar ibland, och det kommer jag fortsätta göra, men jag är inte säker på om jag är motiverad till att träna och spela med laget längre. Det är bara inte samma sak på något sätt.
Och pianot vettefan heller hur det blir med. Jag lär få höra tusen gånger om av både min lärare och andra att jag kastar bort någonting om jag slutar, och då lär det bli svårt att ta det beslutet i vetskap om att jag bara kastar bort 7 års pianospelande (visserligen till och från, men ändå).

Fett sentimentalt det blev, men det blir lätt så när man börjar tvivla på en stor del av ens "jag", ens personlighet.
För helt seriöst, vad har jag utan det? Och jag menar inte på det sättet att jag inte har något liv kvar utan dessa två saker, absolut inte, men vad brinner jag för då? Vilken specifik grej gör att jag går upp varje morgon istället för att bara ligga kvar och dra mig och komma försent?

Jaja, jag ska inte grubbla mer på det här nu.. kommer väl bestämma mig hyfsat snart hur det blir.
Kan ju trösta mig med att jag börjar runt 10 imorgon, sweet dude : )

Gonarre!
/Kappe - din filosof i månskenet

Yesyes y'all!

Sista veckan innan plugget, fett deppigt.. men jag har ju redan kommit in i rytmen nu, går ju mattekurs den här veckan.

Whoa whoa whoa, HOLD ON! tänker ni säkert nu.. varför i helvete går Kappe mattekurs? Ja, det är en fråga jag också har ställt mig, och när jag tvingats erkänna det för vänner och bekanta med blicken i marken så har jag inte riktigt kommit på varför. Det var helt enkelt mina föräldrar som tyckte att jag skulle må bra av lite försprång inför matte B, och jo.. det är ju faktiskt sant, även om jag aldrig direkt varit nära varken IG eller G i matte.

Fyfan va skönt det var att komma hem i eftermiddags.. har inte sovit ut ordentligt sen festivalen, så jag kom hem och åt, kollade lite på tv och somnade sen nånstans mitt i Ally McBeal. Vaknade i slutet av Glamour och det gav mig ett brett leende när jag såg att programmet hette The bold and the beautiful på engelska. Visst, svårt att översätta det snyggt.. men glamour?!

Ähh, nu ska jag gå och.. ehh.. vara upptagen. Typ.


/Kappe - din powernap i tv-soffan

Home, sweet fuckin' home

Kom hem från reggaefestivalen i eftermiddags.
Tillståndet var: kinesögon, trött och sliten som tusan, allmänt skabbig (sen i onsdags hade jag borstat tänderna 1 gång och badat 2 gånger i Fyrisån som var helt oljig), pank men lyckligt. För visst fan var det kul, otroligt kul var det.

Förutom att det regnade under fredagen vilket gjorde campingområdet till en enda stor lerpöl så hade vi det riktigt fint där, vi hängde på det s.k. Fat Camp med en del sköna göteborgare och annat löst folk.

Jag är ju inte jätteinsatt i alla olika reggaeartister, utan diggar mer reggae som musik i allmänhet.. kändes lite småtrist inför festivalen att jag inte hade så bra koll, men fan.. det var ju egentligen skitsamma. Anthony B och Soldiers Of Jah Army var de allra bästa, riktigt jävla fet energi på scenen! Måste ta och lyssna in mig på dom mer, även om jag visste vilka de var innan så har jag bara hört någon enstaka låt.

Det blir definitivt Fat Camp nästa år igen, om inte vi stockholmare gaddat ihop oss till ett eget läger då förstås ; )

Det var inte så mycket mer än så jag hade på hjärtat, får ta och tacka människorna som gjort mina senaste dagar grymt sköna :D


/Kappe - din hamburgerfrukost på festivalen




Oh yeah!

URF, here we come! :D
Hemma igen på söndag någon gång..

/Kappe - din solglimt genom persiennen

RSS 2.0