Kunskap gör ont
Ignorance is a blessing
Detta har sagts på många ställen, det ställe jag hörde det senast på var i filmen Matrix. Med det menas att mer kunskap om världen och hur den ser ut bara gör dig olycklig, vilket gör det bättre att vara dum och glad istället.
Detta kan man lätt koppla till Bibeln och det faktum att Eva åt av frukten på Kunskapens träd, trots att detta var det enda trädet i hela Edens trädgård som Gud förbjudit dem från att äta ifrån. När både Eva och Adam ätit av frukten som gav dem kunskapen om gott och ont blev de plötsligt medvetna om sin nakenhet och sprang och gömde sig.
Jag är inte superpåläst på Bibeln och religion i sig, men oavsett vad som är sant av detta så känns det som att mycket av Bibelns berättelser är metaforer för mer jordnära saker som människan ska ta till sig. Historien om den förbjudna frukten på Kunskapens träd kanske bara är en metafor för att kunskap faktiskt för med sig både gott och ont, men framförallt gör oss mänskliga? Mänskliga i den mening att vi är sårbara och dödliga, att vi aldrig är konstanta varelser och att allting har två sidor? Vem vet.
Jag slås ofta av att faktumet att jag funderar mycket, kanske för mycket. Om såna här saker. Om mig själv, hur jag beter mig, hur jag borde bete mig. Vilken väg jag borde följa; om jag borde följa kunskapens väg eller bara strunta i det för att det inte ens är lönt att försöka. För så kan jag känna mig stundtals, hopplös, som om det inte är värt att fundera över alla problem vi har i världen. Klyftorna mellan olika typer av människor. Idealen och mallarna vi utan egentlig mening försöker följa men ändå alltid ligger steget efter. Oförmågan att faktiskt lyssna på oss själva, utan påverkan från allt och alla andra. Kanske är det att leva för andra människor och inte en själv när man grubblar sig ännu mer förvirrad inom dessa frågor?
Men allt som oftast slår jag bort tanken. Det måste gå! Vad är det egentligen vi vill uppnå genom att ta till oss mer kunskap; känslan av att vara duktiga människor eller att faktiskt kunna styra över våra egna liv? Det är en fråga som tål att funderas på för alla. Kunskap är aldrig bra om man bara sitter inne på den och inte använder den, kunskap må göra ont men den finns där att hämta för att vi ska lära av livet och inte styras av en vaggande hand hela livet som säger oss att allting är bra.
Vet inte riktigt vart jag ska sluta, detta blev ett praktexempel på ett inlägg där man bara tömmer sig på tankar utan att riktigt hinna tänka efter, för att sedan läsa och fundera på vad det blev. Allt jag vet är att det, precis som alltid, är en dag imorgon också. Det här blev lite som den där åttonde drinken på firmafesten, för nu är jag trött som ett as.
Speak your mind
/K
"Vad är det egentligen vi vill uppnå genom att ta till oss mer kunskap; känslan av att vara duktiga människor eller att faktiskt kunna styra över våra egna liv?"
Otroligt bra blogg, måste jag säga - det är så inspirerande att läsa texter av såna som du, som verkligen söker dig själv och svaren på viktiga frågor.
Du kommer att bli något stort, men framförallt kommer du att hitta din inre kärlek och stillsamhet.
Kunskap, tycker jag, är otroligt bra. Men det kanske inte är bra för en själv om man tänker för intellektuellt hela tiden. För mig så lever vi alla i en känslovärld, där vissa saker bara inte kan förklaras med logik.
Men det kan ju bara vara positivt att veta mer om sin omgivning, för det betyder ju att man kan hjälpa sig själv, sina medmänniskor och världen på ett bättre sätt.
Fortsätt fundera - du kommer att hitta svaren, för alla finns inom dig.
