Skynda långsamt..


image38

Var på gymmet häromdan och fick ännu en uppvisning i osäkerhet med anknytning till mitt förrförra inlägg. Var precis klar med en övning och skulle gå och dricka, när jag plötsligt såg en kille som såg ut att vara i min ålder kämpandes med en 15 kilos-hantel i varje hand. Det han gjorde var att lyfta axlarna upp och ner för att träna upp axlarna.
Killen var förfan 190 lång och skulle inte bli mycket smalare om han så blev tillplattad efter att ha stått bakom en dörr som smälls upp på vid gavel i en tecknad serie (jag log faktiskt lite för mig själv när jag tänkte den tanken när jag stod där och glodde som ett fån, jag och min livliga fantasi). Det var verkligen hemskt att se hur han kämpade och slet men knappt kunde röra axlarna en millimeter upp, och gång på gång fick ge upp efter korta, desperata försök.

Vad tänkte han egentligen på under tiden han höll på?
"Jag ska bli accepterad, jag ska få magrutor, jag ska få tjejer..."  vad rörde sig i hans skalle?

Jag vet, det kan inte vara friskt att analysera allt man ser.. men det är bara typiskt mig på något sätt, att inte förstå hur folk tänker och därför gå omkring och vara nyfiken ända tills polletten trillar ner.

Vad gör att vi har så himla bråttom i livet hela tiden? Visst, vill killen bli biff så är det ju upp till honom. Men att bygga upp sin kropp tar flera år (särskilt när man verkligen startar på ruta NOLL som han gjorde) och i början kan man inte för allt i världen gå omkring och noja över vad biffarna på gymmet ska tycka om en när man plockar med tre gånger så lite vikter som dem. De har också varit där en gång i tiden, och om de nu skulle hånflina lite mot en när man gör det; låt dem vara så! Det finns liksom ingen mening i att försöka imponera på människor man antagligen aldrig kommer lära känna och i samma veva bryta ner sin kropp.

Kommer nog inte komma med något svar till föregående styckets fråga, inte i det här inlägget och kanske aldrig heller någonsin innan jag jag checkar ut från jordelivet. Men det är heller inget jag siktar på.. vissa frågor är kanske inte menade att besvaras, och ibland kan frågan faktiskt vara intressantare än själva svaret i sig.

Dagens budskap blir:
Lev människa, lev! Det är lättare sagt än gjort men du har ett helt liv på dig att förverkliga dina drömmar och samtidigt hinna leva på vägen, så vad stressar du för? Livet kan ta slut imorgon, men det är inget du kan påverka. "Dont let the things that you can't change stress you out".


/Kappe

Kommentarer
Postat av: Titus

helt rätt!!!
forskarna borde sluta genmodifiera tomater.
(läste inte inlägget så gissade på vad som stod där)

KIAI!!!

2007-11-23 @ 23:54:19
Postat av: Kappe

haha, titus.. vissa tillhör stureplans finest eller hall of fame, men du är fan internets torraste

men det är ju inte fy skam det heller :)

KIAI!

2007-11-24 @ 14:41:24
URL: http://kappishh.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0